Nu är jag nästan lugn igen. Åkte till Älby igår kväll. Efter att jag hade kommit hem från Agnes.
Hon gjorde min helg.<3
Jag ville inte åka till Älby, men dum som jag var så sade jag ingenting till min fader.. Så han skjutsade ut mig, ovetandes. Jag kom dit, tillbringade mycket tid på mitt rum, panik och ångest.
Gick ner och drack te för tredje gången den kvällen och pratade med en personal om att jag ville hem.
Hon tog väl inte in att jag seriöst inte kunde stanna kvar, rädd som jag var. Hon försökte bara få mig på bättre tankar, byta samtalsämnen osv. Jag gick upp på mitt rum och var där någon halvtimme. Fick för mig att någonting var på mitt rum, den där jävla gnomen eller något liknande.
Gick ner igen och pratade med personalen att jag verkligen behövde åka hem, ringde till pappa och bad honom hämta mig. Det gick inte. Han hade druckit en jävla öl till maten. Och jag fick inte åka buss hem.
Så det blev rummet igen. Lyckades ändå somna ganska tidigt. Runt halv tolvtiden.
Är äntligen hemma nu.
Dock håller jag på att bli förkyld. Och jag känner mig ogillad.
Jag känner mig ogillad, ignorerad. Ni gillar inte mig eller hur? Ni är bara falska, eller hur?
